Datum:
”Plötsligt brakar det till i skogen ovanför vårt läger. Ett djur skriker till och ett par sekunder senare flyger en kungsörn över mig, precis ovanför de gula höstbjörkarna. Bakom henne flyger han, han som tidigare attackerat henne. Kanske var det hans sätt att visa sin uppskattning, kanske var det något annat. Skogen där vi har vårt läger sjuder av liv. Under natten passerade en älg några meter från vårt vindskydd och tidigt på morgonen hör vi en spelgalen tjädertupp. Den här tiden på året är dagarna lika långa som på våren, när tjädrarna normalt spelar, varför de passar på att spela igen."
Vi befinner oss i fjällskogen, mellan Sorsele och Ammarnäs, 5 kilometer från bilvägen. Igår vandrade vi upp hit och byggde läger i små grupper. Jag och Amanda valde att bygga ett vindskydd och satsa på en ordentlig bädd av varma stenar. Det visade sig att denna teknik hade sina brister, då vi behövde elda väldigt mycket för att värma stenarna tillräckligt. Det resulterade i att vårt vindskydd fattade eld och vi fick användning för brandkunskapen som Ulrik lärt oss. Ingen person kom till skada. Efter detta missöde eldade vi försiktigt och våra stenar blev inte tillräckligt varma. Under natten blev Amanda magsjuk och det var kallt, inte många timmar sömn tyvärr.
”Idag, som är den andra dagen av fem, har vi ägnat åt utveckling av vindskyddet. Vårt skydd hade en del brister, för att vi inte hann bygga färdigt igår. Nu är det dock både tätare och har tre sidor. Vi har också gått runt tillsammans med våra lärare och tittat på de olika gruppernas läger och diskuterat olika lösningar. Att laga mat, hugga ved och bygga läger tar väldigt mycket energi och vi har inte mycket över när kvällen kommer. Amanda lämnar gruppen för att åka tillbaka till Storuman, magsjukan vill inte ge med sig. Jag och Joel bestämmer oss för att turas om att vara eldvakt under natten. På det viset får vi bra, men kort sömn.”
Detta har varit en toppenvecka, det har varit roligt att bygga koja, elda och laga mat på stenhäll. Jag har lärt mig massor om mig själv och genom samarbetet med Joel och Amanda blev det en väldigt lärorik vecka. Visst har nätterna varit kalla och ibland har jag varit hungrig, men ju längre veckan gick desto bättre mådde jag. När vi kom in i bra rutiner och hittade våra roller blev det ett sant nöje att leva primitivt i fjällskogen!
Read More …
14/09/08-18/09/08
Reskamrater:Fjäll19
”Plötsligt brakar det till i skogen ovanför vårt läger. Ett djur skriker till och ett par sekunder senare flyger en kungsörn över mig, precis ovanför de gula höstbjörkarna. Bakom henne flyger han, han som tidigare attackerat henne. Kanske var det hans sätt att visa sin uppskattning, kanske var det något annat. Skogen där vi har vårt läger sjuder av liv. Under natten passerade en älg några meter från vårt vindskydd och tidigt på morgonen hör vi en spelgalen tjädertupp. Den här tiden på året är dagarna lika långa som på våren, när tjädrarna normalt spelar, varför de passar på att spela igen."
Vi befinner oss i fjällskogen, mellan Sorsele och Ammarnäs, 5 kilometer från bilvägen. Igår vandrade vi upp hit och byggde läger i små grupper. Jag och Amanda valde att bygga ett vindskydd och satsa på en ordentlig bädd av varma stenar. Det visade sig att denna teknik hade sina brister, då vi behövde elda väldigt mycket för att värma stenarna tillräckligt. Det resulterade i att vårt vindskydd fattade eld och vi fick användning för brandkunskapen som Ulrik lärt oss. Ingen person kom till skada. Efter detta missöde eldade vi försiktigt och våra stenar blev inte tillräckligt varma. Under natten blev Amanda magsjuk och det var kallt, inte många timmar sömn tyvärr.
”Idag, som är den andra dagen av fem, har vi ägnat åt utveckling av vindskyddet. Vårt skydd hade en del brister, för att vi inte hann bygga färdigt igår. Nu är det dock både tätare och har tre sidor. Vi har också gått runt tillsammans med våra lärare och tittat på de olika gruppernas läger och diskuterat olika lösningar. Att laga mat, hugga ved och bygga läger tar väldigt mycket energi och vi har inte mycket över när kvällen kommer. Amanda lämnar gruppen för att åka tillbaka till Storuman, magsjukan vill inte ge med sig. Jag och Joel bestämmer oss för att turas om att vara eldvakt under natten. På det viset får vi bra, men kort sömn.”
Detta har varit en toppenvecka, det har varit roligt att bygga koja, elda och laga mat på stenhäll. Jag har lärt mig massor om mig själv och genom samarbetet med Joel och Amanda blev det en väldigt lärorik vecka. Visst har nätterna varit kalla och ibland har jag varit hungrig, men ju längre veckan gick desto bättre mådde jag. När vi kom in i bra rutiner och hittade våra roller blev det ett sant nöje att leva primitivt i fjällskogen! 
